Söndagsintervjun: om löpning, odling och familjeliv med Emelie Forsberg

Click here for post in English: The Sunday Interview: Runner, Farmer and Mother Emelie Forsberg

Var i hela världen börjar en när uppgiften är att presentera Emelie Forsberg? Gissningsvis har de flesta av er har koll på vem hon är redan nu – men vi bara måste ta tillfället i akt och berätta för er exakt varför Emelie är vår största förebild. Det känns onekligen som en ära att ha fått ett par minuter av hennes dyrbara tid, som den mamma, elitidrottare (i flera discipliner), författare, småskaliga bonde, entreprenör och äventyrare hon är. Vänta, va? kanske du tänker. Mamma, elitidrottare, författare, bonde, entreprenör, äventyrare? Jepp. Och då har vi bara skrapat på ytan.

Emelie Forsberg, född 1986, kommer ursprungligen från Höga kusten och började den professionella idrottskarriären 2012 i och med att hon tackade ja till att bli en del av Salomons internationella löparteam. Med en bakgrund inom klättring, skidåkning och – såklart – löpning klev Emelie in på de stora tävlingarna med besked, och tog hem seger på seger inom såväl skyrunning (bergslöpning med många höjdmeter) som traillöpning och ultralöpning. Hon har en mer imponerande meritlista än de allra flesta – inklusive flertalet VM- och EM-titlar – men har ändå lyckats förbli oerhört ödmjuk och utstrålar vänlighet var hon än är och vad hon än ger sig på. Åh, och nämnde vi att hon är en erfaren alpinist, medlem i det svenska landslaget i skidalpinism och innehavare av flertalet mäktiga FKTs? FKT står för Fastest Known Time, och avser tidsrekord på en viss sträcka. I Emelies fall innehar hon damrekordet upp- och nerför t.ex. Mont Blanc, Matterhorn och Kebnekaise, samt på hela den 440 km långa Kungsleden. Mäktigt, som sagt, är bara förnamnet.

Sedan ett par år tillbaka har Emelie tillsammans med sin make tillika idrottskollega Kilian Jornet och dottern Maj (1.5 år) slagit ner bopålarna i Måndalen, Norge. På denna magiskt vackra plats bland fjordar och berg ägnar hon sig inte bara åt att träna, utan också till andra passioner. Grönsaksodling är en av dem, skriva böcker en annan. Utveckla energibars, sportdrycker och liknande produkter till det egna företaget Moonvalley (grundat tillsammans med Salomon-kollegorna Ida Nilsson och Mimmi Kotka) ett tredje. Och så fortsätter det. Genom allt löper dock en mycket klart lysande röd tråd: kärleken till naturen (i allmänhet) och till bergen (i synnerhet).

Vi har följt Emelie med stort intresse och engagemang sedan vi hittade henne på Instagram långt innan vi hade bestämt oss för att flytta till Sverige (och löpning innebar en 20 km-runda runt Manhattan). Vi står i ändlös tacksamhetsskuld för all den inspiration hon har försett oss med genom åren, längs stigarna såväl som bortanför dem. Det finns inte så många superstjärnor där ute som samtidigt är så underbart jordnära, och elitidrottare som också vill leva ett självförsörjande liv växer inte direkt på träd. Lägg till det ett miljö- och klimatengagemang, en önskan om att leva nära naturen samt en luststyrd inställning till träning, och det blir tydligt att Emelie Forsberg är ett klokt val av förebild.

I den här intervjun har jag och Mike fått chans att fråga Emelie om de saker vi har funderat lite extra på på sistone. Det blir lite föräldraskap, lite träning, lite glass – alla viktiga samtalsämnen avhandlas med andra ord – och vi hoppas att ni ska uppskatta läsningen. Så. Nu kör vi. Här kommer Emelie:

Måndalen, Norge. Det återstår för oss att ta oss dit men det ser obeskrivligt vackert ut. Ni verkar ha rotat er fint?

Ja, vi trivs här! Vi sa att vi skulle testa, att vi alltid kan sälja och flytta tillbaka till Chamonix – eller till något nytt ställe – men det känns som att vi har en bra bas här, speciellt nu med barn. 

Kan du föreställa dig hur livet kommer se ut om 10 år?

Åh, om 10 år så lever vi nog fortfarande ungefär på samma sätt som nu, men vi är troligtvis inte elitaktiva så som vi är idag, men definitivt med fjäll och natur i fokus på ett eller annat sätt. 

Maj är nu 1.5 år gammal. Som de nyblivna föräldrar vi är tänker vi mycket på allt som vi längtar efter att dela med Theo – Mike räknar ner tills han får baka bullar med honom, t.ex. Vad ser du mest fram emot att få dela med Maj?

Det är verkligen en spännande tid från 1 år, då man verkligen ser ett samspel och kan kommunicera åt båda håll. Vi gör det mesta ihop, men jag ser fram emot när hon verkligen är helt med på noterna och t.ex. kan vispa pannkaksmeten, hälla i mjöl, förstå innebörden av att ha gått själv upp på en liten topp osv. Ja, egentligen allt!

Och apropå familj och familjeliv – vad för verktyg använder ni er av för att få vardagen att rulla på?

Vi delar kalender, så vi ser vad den andra har inbokat, och om vi har en mer fullspäckad vecka så går vi igenom den och planerar dag för dag när vi båda ska träna och sådär. Vi storhandlar och har mycket basvaror hemma, såsom bönor, linser, havregryn, mjöl osv. så om vi inte prioriterar eller hinner att handla så är det ingen stress. Och särskilt inte nu på sommaren när vi har trädgården full av mat! Maj har börjat i barnehagen (förskola) tre dagar i veckan, så nu är det än lite enklare att planera in träning och det vi behöver göra på de dagarna!

Emelie, Kilian och Maj. Foto: Philipp Reiter.

För de som inte redan vet det så bor ni på en liten bondgård, med ett gäng får, en hund och en stor grönsaksodling. Vilka planer har du för gården och odlingarna? Vill du utöka eller är det lagom som det är?

Varje säsong har jag utökat med ett till land, fler odlingsboxar och mer blommor, fruktträd och bärbuskar, men i år har jag faktiskt tagit beslutet att nästa vår och sommar blir det mindre än i år. Det tar tid eftersom jag försöker täckodla, så jag täcker med tidningar/papp/ull och sen samlar jag ihop gräs, löv och annat komposterbart för att kunna odla på. Jag har inte bestämt hur mycket mindre, men jag behöver mer tid till återhämtning och träning.

Det är onekligen mycket hårt arbete som krävs – det kan vi verkligen relatera till. Men så kommer skördetiden och allt känns värt det. Jag älskar att skörda. Mike kan bli lite stressad av mängderna mat som ska tas omhand – hans favoritsyssla är att pollinera tomater och paprika ända sedan han började använda en gammal elektrisk tandborste till det (lite skämskudde där). Vad gillar du bäst?

Jag tycker om att se resultat, som att slå gräset till fåren, röja längs stängslet och röja ordentligt i landen när det har vuxit upp ogräs. Men nästan allt är roligt, om man inte stressar!

Emelie jobbar på gården.

En kompis frågade oss nyligen vilka två grönsaker vi skulle odla om vi enbart fick odla två, vilket var en rolig fråga att svara på. Här kommer samma till dig – vilka blir det?

Tomat och potatis!

Bra val! Vi sa faktiskt tomat och grönkål! Du delar ju med dig av både ditt idrottsliga liv och vardagen på gården genom sociala medier, och du har en enormt stor följarskara (296.000 följare). Känner du någonsin press att dela inlägg? Och hur hanterar du det stora antal kommentarer osv. som du allt som oftast får?

När jag känner mig riktigt oinspirerad så kan jag ibland bli lite stressad av att jag ”borde” dela en bild, men oftast så kan jag tänka objektivt och att ingen egentligen förväntar sig någonting. Jag tycker det är väldigt roligt att dela med mig av livets guldkanter! Och jag skulle gärna svara på alla kommentarer och meddelanden, men den tiden finns inte. Jag svarar så mycket jag kan och tycker att det är roligt med tvåvägskommunikation!  

Både du och Kilian är ju offentliga personer. Längtar ni någonsin efter ett liv helt bortom strålkastarljuset?

När vi inte är i stora idrottssammanhang, eller i Frankrike/Spanien/Italien eller andra ställen där Kilian är väldigt känd så tänker jag/vi inte så mycket på det. Det ingår att träffa folk kring vissa sammanhang och då brukar det oftast kännas roligt!

På tal om idrottssammanhang – om du aldrig “behövde” tävla igen, med avseende på prispengar och sponsorer, skulle du fortfarande ställa dig på startlinjen? 

Oh ja! Jag älskar atmosfären!

Emelie under sitt (lyckade) FKT-försök på Kungsleden. Foto: Philipp Reiter.

Vad härligt! Blickar vi tillbaka de senaste 10 åren ser vi en helt fantastisk idrottskarriär med framgångar som kanske är svåra för den oinvigde att ta in, men som vi inom sporten inte kan vara annat än makalöst imponerade av. Vilken framgång eller prestation är du allra mest stolt över och varför?

Jag har blivit bättre med åren på att se själv att vissa tävlingar och prestationer jag har åstadkommit har varit riktigt häftiga så här i efterhand, men medan man är uppe i det har jag alltid ryckt på axlarna. Det känns fint att kunna ge mig själv det! Jag är stolt att ha kunnat prestera bra på både korta tävlingar såsom t.ex. Mount Marathon (5 km och 1 000 höjdmeter) och vertikaler, och längre lopp, såsom Ultra Pirineu (100 km och 4 500 höjdmeter) och Glen Coe (50 km och 4 000 höjdmeter) osv., vilka är upp till 13 timmar.

Det är så sjukt imponerande, alltihop. Tycker du om att ha en träningsplan eller kör du mest på känsla?

När jag har en viss tävling jag går in mer för, så är det en plan på flera månader, men jag justerar alltid vecka efter vecka beroende på andra omständigheter. Jag tycker om att ha ganska konkreta pass nu för tiden. Förut tränade jag mycket mer, och mycket på lust för dagen. Jag tränar fortfarande på lust, men jag tycker det är skönt för mitt sinne att inte varje dag behöva tänka efter..!

Vad gör du på en vilodag, om du får välja helt själv?

Jag älskar vilodagar! Jag bakar gärna något, umgås med vänner och ligger och läser. Med Maj så blir det mindre vila bara…

Vilodagar är heliga i vårt hem. Vi tycker om att göra liknande saker som du beskriver, men nu för tiden springer tiden iväg på ett helt annat sätt. Att ha barn förändrar mycket! Hur som helst – har du haft någon mentor så här långt i din idrottskarriär?

Tråkigt nog så har jag aldrig haft det. Kilian är den som jag funderat mest med när det kommer till träning.

Ni är ju gifta och aktiva inom samma idrott(er). Det är ju vi också, om än inte – eh – lika bra som ni två 😉 Vilka är de främsta styrkorna i er relation?

Kilian och jag är lika i mycket, vi delar det största intresset i att vara ute, natur, miljö, fjäll, expeditioner, äventyr osv. men vi har även olikheter. Han är väldigt mycket mer tekniskt intresserad än vad jag är, och gör saker jag verkligen inte tycker om, som att strukturera och ta hand om all vår utrustning. Jag skippar gärna allt sånt och jobbar mer ute i trädgården eller lagar mer mat!

Två recept från Emelies blogg: Autumn Bread (vänster) och Kärlekmums (höger).

Åh, ja – mat. Låt oss prata snabbt om det. Vad lagar du mycket just nu och tycker andra borde testa?

Just nu är jag väldigt inne på en enkel soppa med morot, potatis, blomkål, lök, örter och lite röda linser för att få den lite krämigare. Koka allt, mixa och späd med vatten tills den blivit till den konsistens du vill ha! Jag gillar den krämig. Man kan även ha i en skvätt havregrädde eller liknande för ännu krämigare konsistens. Jag brukar toppa med lite groddar eller rostade bönor!

Låter underbart gott. Nu har vi bara ett par snabba frågor kvar innan vi släpper iväg dig. Först: är du ordningsam eller trivs du i en mer rörig miljö? 

Jag trivs när det är fint på ytan, men stuvar bara in kläder och allt möjligt i skåp för att få bort det. Haha!

Haha. Nästa: Är du en sådan som kommer i tid eller ofta är sent ute?

Jag är alltid ute i tid!

Här kommer en svår: Om du var tvungen att välja och bara fick göra en sak, blir det löparskor eller pjäxor då?

Jisses så svårt! Jag kan verkligen inte välja!

Fair enough. Och sist men inte minst, som de glassälskare vi är så måste vi förstås också fråga: Vilken är din favoritsmak på glass?

Jag är verkligen en chokladmänniska och så även när det kommer till glass – men jag smakade en vegansk glass när jag var hemma i Sverige sist, med fudge och kaksmet, och den var gudomlig! Kommer inte ihåg märket dock…

Tack så jättemycket, Emelie, för att du ville dela några av dina tankar med oss. Orden räcker inte till för att beskriva hur mycket vi ser upp till dig, Kilian och det extraordinära liv som ni har skapat tillsammans, och önskar er all lycka och välgång i det som ligger framför er, stort som smått. Om du inte redan följer Emelie på Instagram så gör det – hon heter @tinaemelie där, samt har ett mer odlings- och bondgårdsfokuserat konto som heter @moonvalley_smallfarming. Hon har också skrivit två stycken fantastiska böcker, Sky runner och Dagbok från Moonvalley (den senare skriven tillsammans med Ida Nilsson och Mimmi Kotka), vilka vi varmt kan rekommendera. Och sist men inte minst, om du är intresserad av högkvalitativ sportenergi i olika former, kolla in Emelies, Idas and Mimmis märke/företag/webshop Moonvalley. (Inga samarbeten med några av de nämnda produkterna eller märkena). Vi hoppas att du tyckte om den här söndagsintervjun – och håll ögon och öron öppna för kommande under hösten. Tills dess – ta hand om er och spring lugnt!

Share this:


Om du uppskattade detta inlägg (och måhända andra också), så kanske du skulle vilja stötta oss genom Patreon? För så lite som 30 kr per månad skulle du hjälpa oss något enormt mot att kunna skapa mer av det innehåll som du tycker om, samt hålla vår blogg reklamfri. Och om Patreon inte alls är din grej, kom ihåg det här: varje gång som du gillar, kommenterar, lagar eller bakar ett av våra recept, rekommenderar oss till en vän eller på något annat vis sprider vårt namn så gör du oss en stor tjänst som vi uppskattar varmt. Tack snälla för att du är en del av vår strävan mot en grönare värld!

– Sophia & Michael


One thought on “Söndagsintervjun: om löpning, odling och familjeliv med Emelie Forsberg

Leave a Comment