Odla smart: större skörd med mindre arbete

Det här året mer än alla andra år kommer vi ta oss an vår trädgård med följande tre målsättningar i åtanke: liten arbetsinsats, tidseffektivt och hög avkastning. Låter ganska bra, eller hur?

Anledningen till det är förstås det faktum att vi nu är en familj med en (snart) 1-åring, och det här med tid har plötsligt fått en helt ny innebörd – och blivit något vi måste värna om. Vi trodde i vår enfald att vi var mästare på det här med tidseffektivitet och produktivitet förut, men det har visat sig att vi lallade runt en hel del. Och för att livet ska handla om inte bara men i alla fall mycket roligt och inte alltför mycket jobb och stress så har vi satt ihop en lista med de verktyg som vi kommer använda oss och inspireras av för att vår grönsaksodling ska bli så effektiv som möjligt, både med avseende på arbetsåtgång och skörd. Här kommer den:

For post in English, click here: Low Maintenance, High Yield Garden

1. Täckodla

Vad fasen? Det här låter ju som en massa jobb? Slappna av. Det fina med täckodling är att i utbyte mot lite (tänk en nypa) extra arbete så kommer belöningen tusenfalt åter. Inte bara gör du din trädgård, din jord och så gott som hela planeten en stor tjänst när du täckodlar, utan du skapar också en så gott som självgående trädgård i behov av mycket mindre underhåll – och låter inte det bra så säg? Låt oss syna det hela lite närmare. Täckodling innebär att du täcker den bara jorden runt dina planer med allsköns trädgårdsskräp. Detta ”skräp” kan vara allt från gräsklipp, ogräs, rabarberblad, ormbunkar, löv eller halm (så gott som allt som vuxit upp ur jorden), och du täckodlar genom att helt enkelt lägga detta växtmaterial på jordytan runtom dina växter. Sikta på ett relativt tjockt lager – gärna minst 10 cm – och börja redan när plantorna är små. Fyll sedan på ett par gånger under säsongen, allteftersom lagret sjunker ihop. Varför är då detta så bra? Ja, trädgårdsskräp är rena krutet för maskar och mikrolivet i jorden, och ger en jord som är både luftig och näringsrik. Du kommer behöva tillsätta mindre näring på andra sätt och – det är här det blir riktigt intressant från ett arbetsperspektiv – du kommer inte att behöva vattna ens i närheten så ofta som om jorden hade lämnats bar. Ogräs kommer därtill knappt att synas till, eftersom täcklagret är så tjockt att det inte släpper genom mycket ljus, och jorden håller en jämnare fuktighet tack vare frånvaro av avdunstning, vilket gynnar plantor och skörd.

Här har vi använt hö som täckmaterial runt ett par rader med mangold.

2. Direktsådder vs. förkultivering

Om en är efter ett tidseffektivt och smidigt sätt att dra igång odlingen så är direktsådder tveklöst rätt väg att gå. Här där vi bor, på gränsen mellan zon 3 och 4, kan vi direktså en hel del grödor men många behöver några månader i en en varm och skön barnkammare först. Tidigare år kan vi eventuellt ha tagit det här med försådder lite väl långt – framåt maj månad har hela huset varit fullt småkrukor med ingenstans att ta vägen. En del av lösningen på det problemet var att organisera upp oss och skapa en växthylla ute i vårt gästhus/värmeförråd (läs gärna mer om det i detta inlägg om hur vi fixade en växthylla med LED-lampor), men en annan del av lösningen är att vara lite strängare med oss själva och verkligen tänka efter vad som faktiskt förtjänar en plats inne och vad som gott kan överleva ute. Vi kan direktså alla bönor och ärtor, till exempel, om vi bara väntar någon vecka eller två från det att vi skulle vilja så dem inomhus – så det är precis vad vi ska göra i år. Visst är suget efter supertidiga skördar härligt, men att zooma ut och se till att du har några grödor att skörda men inte alla är ett klokt beslut. Med andra ord: direktså det som kan direktsås och välj generellt fler grödor som kan.

Ärtor och bönor hör till våra favoriter att direktså. Salladsärtor syns här.

3. Sköljning

Tänk på vad som måste göras med en skörd när den väl har kommit in i köket. Zucchini går att skölja av på två röda, men korgvis med spenat kommer ta en lång stund att jobba igenom. I år satsar vi på mer pak choi och mindre spenat av just den anledningen – vi använder dem på snarlika sätt i matlagningen och älskar båda, men pak choi går lätt att skölja av och är enklare att hantera överlag – ett snitt och du har hela middagen i handen, jämfört med att knipsa av individuella blad.

4. Upphöjda bäddar och lådor framför trädgårdsland

Nja, så lätt är det kanske inte – alla har de sina olika fördelar. Men med tanke på det här inläggets fokus – att det ska gå lätt och snabbt att ta hand om och ge stor skörd på samma gång – så vinner lådor och upphöjda bäddar. Dels kan du generellt sätta plantor närmare varandra i upphöjda bäddar, vilket naturligtvis ökar skörden, och ergonomiskt så har du mycket att vinna på att inte behöva böja dig långt ner så förbaskat mycket. Du kan också börja tidigare på säsongen eftersom jorden värms upp snabbare högre upp, vilket återigen gynnar skörden, och så finns det chans att du klarar dig lindrigare undan mördarsniglar och annat otyg. Nackdelen är att du behöver vattna mer, men det löser du å andra sidan med att täckodla. Åh, och om du har täckt marken med tidningspapper och/eller wellpapp så bör du rimligen klara dig undan ogräs också.

Trädgården vi anlade allra först, med åtta stycken rejält höga odlingslådor.

5. Ta hand om allt gott

Istället för att svetta oss genom förvällning av precis allting innan det åker in i frysen har vi insett att mycket går att frysa in precis som det är. De enda grödor som det kanske är smart att förvälla är bladgrönt som tar mycket plats, t.ex. grönkål och mangold – inte för att det inte går att frysa in precis som det är, utan för att allt inte kommer få plats i frysen. När du förväller krymper ju ett helt fång grönkål ihop till en knytnävsstor boll. Vi fryser bönor och ärtor (som i exempelvis brytbönor, störbönor, salladsärtor och sockerärtor) efter att ha dragit bort eventuell tråd i skidan och borstat bort eventuellt skräp. Paprika, chilipeppar och tomat skär vi i stora bitar och fryser in som de är. Zucchini grovriver vi och fryser in om det inte finns tid att göra biffar och frysa in dem.

6. Så i omgångar

Genom att så i omgångar förhindrar du överflöd, vilket kan vara himla skönt. Istället för att så alla bönor, ärtor, salladshuvuden, dill och rädisor (till exempel) på en gång, testa att så ett gäng frön varje vecka. Tänk efter vilka grönsaker som inte är så goda efter att de nått den där perfekta mognadsgraden (bönor är goda när skidan är mjäll och inte trådig, sallat kan smaka bittert när den vuxit sig för stor), vilka grönsaker som du inte vet vad du kan göra med om du har för mycket och vilka grönsaker som du tycker om att ha ständig tillgång till när du planerar vad som passar för att sås i omgångar. Palsternacka är ett exempel på en gröda som inte behöver sås i omgångar – för här petar du ju ner fröna på våren och låter dem växa sig stora under sommaren och hösten. Du kan skörda från mitten på hösten och framåt, och de far inte illa alls av att stå i kall jord.

7. Planera!

För de som inte är så förtjusta i listor så kanske det är klokt att titta bort – men till alla andra, hör upp! Vi älskar vår trädgård och tycker att den är en fantastisk arena för kreativitet, men för oss skulle det inte vara hälften så roligt om vi inte hade en plan för den på förhand. På det här sättet vet vi precis hur många frön som ska sås, var alla plantor till sist ska planteras och vad som ska göras när, vilket ger oss båda en skön känsla av ordning och reda. Det betyder också att vi kan få ut flera skördar från samma yta under säsongen – det som kallas för succession planting – vilket inte skulle varit möjligt för oss utan en ordentlig skiss. Du behöver inte avsätta timmar åt att designa din trädgård (eller mja, det beror ju på  hur stor den är!) utan en enkel ritning och att göra-lista räcker fint. Vår lista är uppdelad i veckor och under varje vecka står det vad som ska sås och hur många frön, vad som ska planteras om och hur många plantor vi behöver till slutplantering och eventuellt annat underhåll eller andra sysslor (till exempel vända på komposten, gräva ner bokashi eller lägga på ett nytt lager täckmaterial). Våra ritningar kommer med tydlig information och pilar kors och tvärs som visar vad som ska planteras var, vilket innebär att  succession har redan planerats och klutats ut. Klassiska kombinationer för första och andra skördar i vår trädgård inkluderar spenat + majs, rädisor + squash, sallat och dill + tomater, tidig potatis + grönkål/svartkål till vintern och pak choi + grönkål/svartkål till sommaren. Om du vill läsa mer om hur vi har tänkt kring 2021 års upplaga av vår trädgård är du mer än välkommen att läsa vår Odlingsplan och så-schema för 2021.

En skiss av en portion av 2021 års upplaga av vår trädgård.

8. Delegera och dela på ansvaret

Involvera din partner, dina barn, grannar och vänner i din odling! En stor fördel med att ha en klar och tydlig plan i skrift är att det blir bra mycket enklare att tala om för någon annan vad de kan hjälpa till med. Annars är det lätt hänt att vi bara kliar oss i huvudet och till sist muttrar ”äh, jag gör det bäst själv”, eller hur? I vår familj är det jag, Sophia, som är förste odlare, men eftersom vi har planerat trädgården tillsammans och skrivit planeringen ihop (vilka dessutom sitter på kylen)  så är det superlätt för Mike att hänga med, hålla koll och se till att vi inte hamnar efter. Om någon utanför familjen hjälper till så har du ju dessutom ett lysande sätt att visa sin tacksamhet – genom att dela med dig av skörden, förstås.

9. Skippa det svåra och välj säkra kort

Under förutsättning att du inte är sugen på en utmaning så uppmuntrar vi verkligen till att satsa på de grönsaker som du vet kommer generera mycket mat och vara lätta att ta hand om. Du kan också välja att strunta i sådant som har en sjuhelsikes lång utvecklingstid och kräver mycket kärlek och omtanke under hela våren. Palsternacka kan direktsås och behöver inte mycket mer än regelbunden vattning och näringstillförsel någon eller ett par gånger under säsongen (och täckodling är förstås toppen), medan rotselleri måste sås inomhus i januari-februari och hållas inomhus under växtbelysningen till sen vår. I slutändan är de båda urgoda rotfrukter – och om det inte är så att du prompt vill odla båda så är ju en överlägset enklare att ta hand om än den andra. Sommarssquash är en fröjd att ha i trädgården eftersom den formligen spottar ur sig frukter, och den behöver heller inte mer än någon månad inomhus (april) innan den kan planteras ut i maj, efter att frostrisken är förbi. Kanske är det den du satsar på istället för aubergine, vilken sås inomhus redan i februari? (Ja, nu odlar ju vi både rotselleri, palsternacka, sommarsquash och aubergine, men ni fattar poängen.)

10. Ha roligt!

Det kanske inte ger en större skörd eller minskar på arbetsbördan, men det är tveklöst det bästa rådet vi kan ge ändå. Att ha roligt och inte låta misstag och otur hamna i vägen är den viktigaste nyckeln till en härlig upplevelse som du kommer vilja återvända till nästa vår. Världen behöver fler hemodlare – kom med du också!

Vi hoppas att du hittade några hjälpsamma tips och verktyg här, och önskar dig en härlig och grön odlingssommar!

  Share this post!

Senaste blogginlägg