Sensommar i köksträdgården

I samarbete med Impecta.

I trädgårds- och odlingssammanhang hamnar fokus lätt på vårens alla mödor, då jorden ska gödslas, frön sås, plantor avhärdas och tidsplaner hållas. Där i juni lägger sig sedan lugnet en smula, när allt är på plats, och trädgården ger ofta ett kontrollerat och ordningsamt intryck. Men så vips har det blivit mitten på augusti, och vår trädgård har förvandlats till en djungel. Rader är ett minne blott – här breder zucchiniplantorna ut sig som om det inte fanns någon morgondag, vintersquashen har sedan länge flytt sin tilldelade plats och gurkorna har skapat en ogenomtränglig barriär i växthuset. Tomaterna hänger i tunga klasar, palsternackans blast sträcker sig halvvägs till skyn och grönkålen liknar palmer mer än något annat. Och som över en natt har precis varenda gröda mognat, och allt det där som vi gått och sneglat och klämt på hela sommaren attackerar oss plötsligt när vi öppnar grinden. Ät oss nu eller så går vi förlorade!

“Vintersquashen har sedan länge flytt sin tilldelade plats och gurkorna har skapat en ogenomtränglig barriär i växthuset.”

I samarbete med Impecta tänkte vi dela våra tankar kring sensommaren i köksträdgården – denna ljuvliga men också arbetsamma tid. Stressen kan utan att överdriva faktiskt bli påtaglig under skördesäsongen, eller hur? På samma gång som den är tiden vi alla längtat efter så innerligt och uppskattar mer än något annat, innebär det onekligen bråda dagar när stora mängder färska grönsaker ska tas omhand på bästa sätt. Vad ska vi då göra, när det finns lika lite tid att ta hand om allt som det finns plats i magen och kylskåpet? Det finns många knep att ta till, tack och lov. Visste du att du kan frysa in många grönsaker som de är, till exempel? Tomater, paprika, zucchini (gärna riven) och gröna bönor är alla sådana exempel, och det sparar förstås mängder med tid. Tomatsåsen kokas lika framgångsrikt i november, paprikan och bönorna blir finfina i höstens grytor och zucchinin kan bli till biffar eller användas till att dryga ut allsköns såser när mörkret tågat in. Bladkålen, ja den låter vi vara – den kommer stå ståtligt långt in på vintern och kan frodas utan kålnät när kålfjärilen vinkar adjö för säsongen under sensommaren. Vi sår bladkål i två omgångar – en i mars och en i maj. Marssådden äter vi upp alternativt förväller och fryser in under försommaren, medan majsådden får växa sig gigantisk utan att vi rör den. Det är den vi sedan äter färsk hela vintern igenom. Men inte bara bladkål står sig i kallare temperaturer – det gör mangold och spenat också. Med andra ord är det ingen stress att hinna ta hand om alla miljontals blad därifrån heller – dessa skördar vi efter behag och njuter av ända tills frosten kommit på riktigt. Vi försöker förvälla en del till vintern och den tidiga våren, absolut, men överarbetar inte. Det är viktigt för oss att inte låta trädgården och odlingen bli till en börda, utan något som ger oss glädje oavsett tid på året.

Med det i åtanke har vi i år – vårt tredje som odlare – ansträngt oss för att få en längre säsong istället för ett megaöverflöd att ta hand om i juli-augusti. Vi har satsat på vintersquash, som förutom att det är världens godaste grej också kan förvaras i rumstemperatur i upp till ett år. Vi har avsatt en massa yta till palsternacka, vilket vi älskar innerligt och kan skörda allteftersom vi blir sugna – för den står sig fint även om det fryser till. Sötpotatis har vi också odlat, och den skördar vi först om någon månad. Och ja, sedan har vi sått gröna bönor i flera omgångar för tillgång kontinuerligt istället för gigantiska mängder på samma gång – och likadant har vi gjort med sockerärtor. Och så vidare. Vi lär oss för varje år, och den här säsongen kan vi definitivt känna att vi fått in snitsen både här och där. Större skörd, mindre arbete – och överlag en frånvaro av stress.

“Större skörd, mindre arbete – och överlag en frånvaro av stress.”

När skördesäsongen går mot sitt slut och det bara är de köldtåliga grönsakerna kvar i landen är det dags att förbereda för nästa säsong. För oss betyder det att vi gräver ner bokashikompost för glatta livet (vi håller koll så att alla lådor och land får sin beskärda del – vis av erfarenhet är det lätt att tro att en ska komma ihåg var man redan gödslat, men det gör en inte – så nu skriver vi upp det). Komposten ger maskarna och annat mikroliv mycket att arbeta med, och vår belöning blir en näringsrik och luftig jord att peta ner nästa års grödor i. Vi tar hand om nedvissnade plantor och städar upp, och låter sedan dessa växtdelar (inkl. löv och annat trädgårdsavfall) ligga som ett skyddande täcke ovanpå jorden. Vi vänder den inte, eftersom mikrolivet djupt där nere är menat att vara just där, på samma sätt som det närmare ytan inte vill flyttas någon annanstans. Sedan är det mer eller mindre klart, för vår del. För även om sommaren har lämnat oss behöver djurlivet sitt, och därför låter vi blomstänglar med fröer stå kvar istället för att klippa ner dem, och förser fåglarna med mat därigenom. Vi sparar en bit gräsmatta för sent blommande blommor och sensommartrötta bin och låter vattenskålen till insekterna stå en stund till.

Sensommaren är en tid att njuta av trädgården mer än något annat. Den överdrivna städningen av land och odlingslådor gynnar ingen – varken jord, djurliv, växter eller oss odlare – och vi får mer tid att beundra allt som vårens slit lett fram till. Och drömma om nästa säsong, förstås. Och även om vi svurit över yviga plantor och suckat över hur mycket vi har att ta reda på är vi nog alla överens om en sak: det kommer bli exakt samma visa nästa år. När vårljuset anländer är det omöjligt att hålla fingrarna i styr, och vi kommer garanterat ha minst lika många småplantor ta över huset som vi hade denna vår.

Hoppas ni njuter lika mycket som vi av denna magiska säsong. Här blir det den grekiska specialiteten ladenia ikväll – en slags vegansk pizza med det tjockaste lagret ugnsbakade tomater uppepå som det bara går att föreställa sig. En makalös lyx vi knappast skulle unnat oss om det inte hade varit för alla de kilon tomater vi kan hämta från trädgården var och varannan dag. Odling är livet!

Share this post!

Om du uppskattade detta inlägg (och måhända andra också), så kanske du skulle vilja stötta oss genom Patreon? För så lite som 30 kr per månad skulle du hjälpa oss något enormt mot att kunna skapa mer av det innehåll som du tycker om, samt hålla vår blogg reklamfri. Och om Patreon inte alls är din grej, kom ihåg det här: varje gång som du gillar, kommenterar, lagar eller bakar ett av våra recept, rekommenderar oss till en vän eller på något annat vis sprider vårt namn så gör du oss en stor tjänst som vi uppskattar varmt. Tack snälla för att du är en del av vår strävan mot en grönare värld!

– Sophia & Michael