21 saker du kan göra för ett klimatsmartare 2021

Click here for post in English: 21 Things You Can Do for a More Sustainable 2021

Ja, inte bara klimatsmartare, egentligen, utan ett bättre 2021 för såväl planet som dig själv. Hållbara val för alla, helt enkelt, där inga handlingar kommer påverka livskvaliteten negativt, kräva stora ansträngningar eller orsaka utbrändhet. För visst är det svårt att rädda världen på ostadiga ben och med darrande händer – men fullt möjligt vid god vigör och tillsammans med andra. Tjolahopp, nu är det 2021 – låt oss göra det till ett hejdundrande bra år!

Nedan har vi listat 21 stycken hållbara saker du kan ha i åtanke under året, där somliga kanske framstår som små och oväsentliga – men glöm då inte bort vad som skulle hända om varenda kotte drog sitt strå till stacken. Tänk om VARENDA lunch i Sverige skulle vara vegetarisk, varje dag? Jag, Sophia, tänker ofta tillbaka på det där som en av mina mellanstadielärare sa en gång, i ett försök att få alla i klassen att vara tysta: ”Om alla bara stänger sin egen mun så blir det tyst”. Det är ju knappast ett stycke raketforskning… men pekar ändå på den enskilde individens roll – om alla bara gör ett fåtal förändringar i livet skulle hela världen kunna se fullständigt annorlunda ut. ”It’s just one straw… said 6 billion people”. Nu använder vi samma tänk men i positiv anda, eller hur?

Produktionen av animalier orsakar en hiskelig massa växthusgaser. Fortsätter vi att konsumera kött och mejeriprodukter på sättet vi gör idag spräcker vi vår personliga utsläppsbudget om 1 ton CO2 per person och år (för att uppfylla Parisavtalet) innan vi knappt har hunnit sätta oss vid matbordet. Nya vanor är med andra ord givna – men inte behöver vi hänga läpp för det! Är du total nybörjare, satsa på en vego-dag i veckan och jobba vidare därifrån. Har du tvärtom ganska bra vego-koll men svårt att avge några avhållsamhetslöften så tänk tvärtom – kanske kan en måltid i veckan eller månaden istället innehålla de där animaliska produkterna du älskar (och se till att du väljer schyssta grejer). Du kan också börja med en måltid – t.ex. alla frukostar eller alla luncher – eller hör på den här idén: om du storhandlar till en familj så får bara en liten påse fyllas med animalier varje gång. Det kan faktiskt vara en rolig utmaning och lite kul att köpslå med sig själv på plats i butiken, och det är ett utmärkt sätt att upptäcka växtbaserade ersättningsprodukter som inte skiljer sig nämnvärt i matlagning men rejält med avseende på koldioxidavtryck. Vegofärs istället för köttfärs och havrebaserade ”mejeri”produkter är två sådana kategorier.

• 

• 

Kryddiga linser med morötter och tahinidressing (vänster) and Krämiga linser med ugnsrostade rotfrukter (höger).

Flyget är en klimatbov. ”Näe, flyget står bara för 2 % av utsläppen” kanske någon då säger. Det är så lite så det spelar ingen roll. Jo, det var just det. Det spelar faktiskt jättestor roll, eftersom flygandet (för de som flyger) svarar för en gigantisk tårtbit vad gäller de personliga utsläppen. Det går inte att argumentera. Och eftersom flygande i de allra flesta fall inte handlar om liv och död utan om nöje, så är det också ett beteende lätt att förändra för gemene hen. Det går att resa, åka på semester och upptäcka nya platser utan flyg och koldioxidfest – och det går därmed att krympa det personliga avtrycket väsentligt utan att vår livskvalitet påverkas det minsta. Enligt Parisavtalet har vi, som sagt, en CO2-budget om ca 1 ton per person och år. En flygresa t/r Stockholm-Rom slukar hela den budgeten och mätaren har alltså redan där gått över på rött. Vi kan med andra ord inte nöjesflyga med fossila bränslen i tanken och samtidigt hålla oss inom gränserna. Krasst, men sant. Att göra annat än att hålla sig på marken blir därför ett tämligen egoistiskt och kortsiktigt beslut. Så länge nöden inte kräver det, förstås.

På samma sätt som flyget är en bov är den traditionella bensindrivna bilen det också. Att inte köra/åka bil alls kan för somliga – särskilt de som bor mitt i en storstad – te sig lättare än att skippa flyget, medan det för andra är svårt att klara sig utan det. Om du faller i den senare kategorin och saknar de finansiella förutsättningarna för att byta upp dig till en elbil, så är det dags att fundera på följande: kan du åka kollektivt? Samåka? Gå med i en bilpool? Cykla? Springa? Gå? Arbeta hemifrån? Och kom ihåg: om du kör bil varje dag, så gör en dags alternativtransport i veckan att dina utsläpp (från bilen) kommer sänkas med 20%. Det är en jättestor skillnad!

Behöver du verkligen en massa mer grejer? Att bestämma sig för ett köpfritt år (eller månad) kan tyckas ett maffigt löfte, men i slutändan kommer det leda till att du 1. använder det du redan har 2. inte bidrar till onödig konsumtion och 3. sparar många slantar. Det finns liksom ingen baksida! Ibland är det ju dock så att man faktiskt är i behov av något, så det kan antingen vara klokt att göra något av en inventering på förhand eller ha några särskilda kategorier varor som är godkända, alternativt ett par valfria inköp eller en summa satt åt sidan för året. På temat konsumtion kan vi tipsa vidare om dessa två inlägg: 20 sätt att spara pengar (och minska din konsumtion) och Sustainable Consumption.

Många svenskar känner Thailands stränder bättre än Skånes. Kan räkna upp fler länder de besökt än svenska landskap. Sättet vi har rest runt världen har gjort stor skada och nu behöver vi hitta nya sätt att ge utlopp för vår äventyrslusta, vårt sug efter nya platser och våra drömmar om storslagna vyer. Vi bor i ett makalöst vackert och omväxlande land vars natur alltid håller öppet och välkomnar oss ut. Se till att upptäcka Sverige i år (utan att flyga) och hitta nya favoritplatser!

Världens matproduktion går loss på i runda slängar 25% av våra totala koldioxidutsläpp. En tredjedel av denna mat kastar vi i soporna. Om vi bara hade vett och hyfs nog att äta upp det vi handlar skulle vi med andra ord kunna kapa 8-9% av våra utsläpp. Bara sådär. Genom att inte kasta mat. En av anledningarna till att vi så slentrianmässigt och utan att blinka slänger mat tros vara att vi är så distanserade matens ursprung. Vi har inte behövt slita för middagen på tallriken (eller ja, det har vi ju, genom att vi rusar runt i ekorrhjulet som tokar). Kan du föreställa dig att du någonsin skulle kasta blåbär som du har plockat själv? Förmodligen inte. Kom ihåg det nästa gång du är på väg att hiva någon överbliven matrest i soporna – det du har kvar på tallriken, inte orkar bemöda dig om att ta hand om eller det du har glömt bort längst bak i kylen är någon annans blåbär. Och funkar inte det… ja, då är det fritt fram att påminna dig om att det är dina pengar.

Det tar inte många minuter att byta till grön el, men det gör både att ditt personliga avtryck krymper OCH att du utnyttjar din konsumentmakt. Om alla svenska hushåll drar åt samma håll och kräver grön energi stakar vi tillsammans ut en hållbar framtid med incitament för elbolagen att leverera just det. Tillgång och efterfrågan när det är som bäst.

Photo by Karsten Würth on Unsplash.

Möjligen tar det några fler minuter än att byta till grön el, men inte särskilt många. I pensionsfonderna sitter en herrans massa miljarder och puttrar, och inte sällan hjälper de till att finansiera både oljeborrning och flygindustrin. Det är inte svårt att byta fonder – gå in på klimatbytet.se för hjälpsamma instruktioner (rekommenderas), eller klicka dig direkt till pensionsmyndigheten.se.

Färska blåbär ska ätas på sommaren och komma från en närbelägen skog. Inte köpas i februari och ha flugit hela vägen från Peru. Det är lite för mycket uppochnervända världen och någon slags besatthet av att ha tillgång till precis allt precis hela tiden och lite för lite samklang med naturen när en synar våra kundvagnar nu för tiden. Vi unnar oss jämt. Vägrar vänta på något. Förväntar oss färska jordgubbar på tårtan även om det är januari. Att äta med säsongen som råder där du bor kan te sig en utmaning vid första anblick, men är långt mycket lättare än många tror. Vi måste bara vidga vyerna lite, samt skaka oss av vanan att fräsa på sparris mitt i vintern. På köpet kan vi lova att det kommer förhöjd livskvalitet – för absolut ingenting klår jordgubben, hallonet, sparrisen eller blåbäret som du väntat på och längtat efter. Uppskattningen av maten på din tallrik kommer garanterat skjuta i taket. Ett lästips på vägen är Animal Vegetable Miracle av Barbara Kingsolver.

Ja, om du har något trasigt i gömmorna, det vill säga. Lär om, lär nytt – och sluta upp med att slänga saker som råkar ha en skavank. ”Det är så billigt att köpa en ny” säger vi ofta, och använder det som främsta argument för att inte laga något som vi redan har. Mer ologiskt tänkande får en onekligen leta efter. Gör 2021 till året där du tar hand om dina saker och lagar det som är trasigt, alternativt lär känna din lokala skomakare, skräddare eller cykelmekaniker lite bättre.

Det är väldigt svårt att motivera inköp av något från ett ställe om likvärdig produkt går att köpa billigare någon annanstans. Men det är hög tid att inse hur mycket makt våra pengar och hur/var vi spenderar dem sitter på. Inför varje (noga genomtänkt) inköp, fråga dig själv: representerar det här företaget den värld jag vill leva i? I många fall kommer svaret gissningsvis att vara nej. Och i de allra flesta fall kommer det vara lite dyrare att handla från ställen där svaret är ja. Då gäller det att – om en har möjligheten att lägga några fler kronor – motstå frestelsen. Det är inte lätt, men som med det mesta blir det lättare med tiden.

Granska dina vanor och hitta en engångsbov. Haffar du en kaffe i engångsmugg ofta? Täcker burkar med plastfolie? Köper ny påse i matbutiken varje gång? Här finns så många smartare alternativ. Gör dig av med en bov i taget och ersätt dem med bivaxdukar, flergångspåsar, to go-kaffemugg med spillsäkert lock osv.

Ut i naturen! Packa en matsäck och ta dig ut. Fler än någonsin har hittat ut under pandemins 2020, men än är det många som fortfarande inte har insett tjusningen med natur och friluftsliv. Förutom stora vinster för såväl mental som fysisk hälsa är det närmast givet att förutspå ett ökat engagemang för naturens väl och ve när den blivit en nära vän. Att så många fortfarande inte riktigt tar till sig och förstår hur illa ställt med planeten det faktiskt är kan härledas till våra fullkomliga brist på kontakt med den. Vi lever i konstgjorda städer och spenderar mycket av vår tid i virtuella världar online – inte konstigt att vi inte känner med träden, blommorna, bergen och sjöarna. De är ju inte oss nära inpå. Så ut och bli kompis med naturen!

Köp råvaror och förädla dem hemma. När vi lagar och bakar från grunden blir ingredienslistan oftast kortare, vi kan med lite tur undvika en hel del plast och så kan vi spara in en peng eller två. Men det finns ännu bättre skäl till att baka eget bröd, göra egen müsli och trilla vegobullarna själv. Framförallt skapar vi på så vis en relation till det vi äter. Vi lär oss hur råvarorna ser ut och fungerar, vi investerar tid i processen och vi får förståelse för arbetet bakom produkterna på butikernas välfyllda hyllor. Allt detta leder till större respekt för maten i våra hem – och därmed minskat matsvinn. För nog är det lättare att slänga bröd någon annan bakat? Gurka någon annan odlat? Och blåbären någon annan plockat har vi redan varit inne och nosat på. Så låt oss alla rulla upp ärmarna och börja knåda, forma, trilla, plocka och odla – och upptäcka hur kul det är längs vägen.

Sverige har otaliga naturparadis och de allra flesta av oss har endast skrapat utbudet på ytan. Och medan det finns tusentals ”vanliga” vackra platser värda ett besök, så är det ändå något speciellt med just en nationalpark. Ja, för något är det ju som gett upphov till den allra finaste av alla fina utmärkelser – kanske något unikt som bara finns just där, kanske något extra värdefullt i behov av särskilt skydd. Kanske något som är sådär smärtsamt vackert att det nästan inte går att ta in. Vad det än är – välj ut minst en av Sveriges 30 nationalparker och besök den med den respekt och vördnad den förtjänar.

Läs på förpackningen och om du hittar palmolja bland ingredienserna, lägg tillbaka produkten på hyllan och utnyttja din konsumentmakt. På bara ett par år har alternativen blivit fler och betydligt vanligare, och det är få produkter som inte går att finna i en palmoljefri variant idag. Det finns visserligen något som kallas för hållbart framställd palmolja, men vi är många som är skeptiska till denna märkning – palmolja kommer oavsett att ha kommit från palmoljeplantage som anlagts där regnskog en gång existerade. Bäst att ta det säkra före det osäkra och hålla sig borta från all palmolja.

Bland det bästa och mest kraftfulla vi kan göra för planeten är att prata om klimatförändringarna och berätta för våra nära och kära vad för aktiva val vi gör i vår vardag (och därmed vad de också kan göra). Det är dock inte alltid det lättaste, eftersom dessa samtal ofta bryter mot rådande normer och kan röra upp alla möjliga känslor. Tur, då, att det finns många som är villiga att föra allas vår talan! Runt om oss finns det ett antal dedikerade, hårt arbetande eldsjälar som agerar i klimatkampens namn – antingen på arbetstid, fritid eller både och. Hur stöttar du dem bäst? Genom att gilla, kommentera och dela materialet de producerar. Följa dem på sociala medier. Tipsa andra om dem. Köpa deras böcker, lyssna på deras poddar, donera en slant om så är möjligt. Enkla medel som gör enormt stor skillnad. 

Ja, är du inte redan medlem i exempelvis Naturskyddsföreningen eller liknande så är det dags nu. Det kostar inte mycket, men varenda krona gör skillnad. I dessa organisationer finns kunniga människor, möjlighet till politiskt inflytande och drivkraft utan dess like – hjälp dem att hjälpa oss alla.

Vi tenderar att fatta klokare beslut om vi är ordentligt informerade. Vad gäller klimatkrisen är det många som inte riktigt har full koll, vare sig gällande vad den innebär för vår framtid eller vad vi kan (måste) göra för att lösa den. Det finns de som inte ”tror” på den. De som tänker att den inte kommer drabba Sverige. De som tycker att klimataktivister överdriver. Oavsett var du är på spektrumet är det alltid klokt att läsa på, så att du har kött på benen när någon i din omgivning kläcker ur sig något osant, och förstår varför det är viktigt att avstå flyget. Till exempel. Och när du läser på, välj dina källor med omsorg. Vi rekommenderar trovärdiga och vetenskapligt väl underbyggda sådana, exempelvis WWF och Naturskyddsföreningen. WWF har denna lättförståeliga illustration som vi gärna puffar för.

De individuella valen spelar stor roll, men vi måste nå fram till politikerna och andra makthavare för att kunna åstadkomma skillnad i stort. Våra barns klimat är en fantastisk organisation som drivs av eldsjälar och verkar med ambitionen att påverka våra politiker. En av dessa eldsjälar, Frida Berry Eklund, påpekade så klokt i ett avsnitt av Plan B-podden att våra politiker bara vågar driva en politik som de inte riskerar att röstas bort för. Med andra ord behöver vi kollektivt visa politikerna att vi vill och kommer ge dem vårt stöd när (om) de tar krafttag och börjar driva en seriöst grön och hållbar politik. När de på allvar börjar skapa den värld som krävs för att Parisavtalet ska uppfyllas… och den värld som våra barn ska växa upp i. De behöver din underskrift, och att du ber de omkring dig att också skriva på. När du själv skrivit på, se till att skicka länken till minst fem stycken nära och kära – och be dem göra samma sak. Snacka om ringar på vattnet.

Ja, precis. Det maffiga och grandiosa, det dyra och det lyxiga. Det långväga. Det nya. Varför kan livet inte få vara fint och vackert och alldeles ljuvligt bra precis som det är? I all sin enkelhet? Njut av solens strålar, blommornas dofter, jordgubbarnas sötma. En varm mössa på huvudet, en kopp te, en god bok. En skogspromenad, en låt, en skön soffa. Att krypa ner i sängen och sträcka ut kroppen. Att gå barfota på solvarma klippor. Livet är så mycket mer än det vi tror att vi ska fylla det med. Vi har gått vilse och på vägen glömt bort vad det egentligen handlar om, alltihop. När vi stirrar oss blinda på bilen, huset, resorna, kläderna och karriären missar vi allt det där som, när allt kommer omkring, är det som värmer hjärtat på riktigt. Som får oss att känna oss levande. Förnöjsamheten i det enkla och nära är vår räddning, det är vi tvärsäkra på, om vi bara så kan hitta den. Skaka fram den ur garderoben. Ge den bästa platsen i finrummet. Och inte städa undan den igen, av bara farten.

Vi önskar er alla ett gott nytt 2021, och må detta bli året då vi vänder såväl pandemi- som utsläppskurva tvärt nedåt!

  Share this post!

---

---

Senaste blogginlägg